• Beatrice Alemagna
    Vi går till parken, 2019

  • Martin Jacobson
    Katedralen, 2018

  • Jenny Holzer
    Wanås Wall, 2002

  • Katarina Löfström
    Open Source, 2018

  • Malin Holmberg
    I will stop loving you, 2010

  • Sarah Schwartz
    Mother, 1990

  • Beatrice Alemagna
    Vi går till parken, 2019

  • Martin Jacobson
    Katedralen, 2018

  • Jenny Holzer
    Wanås Wall, 2002

  • Katarina Löfström
    Open Source, 2018

  • Malin Holmberg
    I will stop loving you, 2010

  • Sarah Schwartz
    Mother, 1990

  • Beatrice Alemagna
    Vi går till parken, 2019

  • Martin Jacobson
    Katedralen, 2018

  • Jenny Holzer
    Wanås Wall, 2002

  • Katarina Löfström
    Open Source, 2018

  • Malin Holmberg
    I will stop loving you, 2010

  • Sarah Schwartz
    Mother, 1990

  • Beatrice Alemagna
    Vi går till parken, 2019

  • Martin Jacobson
    Katedralen, 2018

  • Jenny Holzer
    Wanås Wall, 2002

  • Katarina Löfström
    Open Source, 2018

  • Malin Holmberg
    I will stop loving you, 2010

  • Sarah Schwartz
    Mother, 1990

Srinivasa Prasad


Srinivasa Prasad
(Född/Born1974, verksam i/works in Sagara)
In and Out, 2012
Pilträd, klematis/Willows, clematis
Längd/Length 500 m
Med stöd från/With support from Creative India Foundation

For English please scroll down

 

På gräsmattan växer en hög rad av planterade pilträd på långa slingrande linjer, som sammanlagt mäter 500 meter. Plantorna växer för att forma ordet Srinivasa, konturerna till konstnärens namn på språket kannada. 38 miljoner människor talar kannada – huvudsakligen invånarna i Srinvasa Prasads hemdelstat Karnataka i sydvästra Indien. I Sverige blir bokstävernas form en sorts hemlig skrift för den som inte talar språket.

Konstnären skapar en stig, vi kan gå in i hans namn. Pilträden formar två meter höga väggar, tillsammans med planterad klematis kommer de att växa sig tätare för varje år. Det finns en direkt referens till Maya Lins verk för Wanås från 2004, Eleven Minute Line. Lin har skapat en lång teckning av jord, en gräsbevuxen vall, som med titelns tidsangivelse framhäver att linjen är en plats att gå längs med. Den mångbottnade betydelsen som finns i resa och rörelse är en återkommande referens i Prasads konst. Resan är central i hinduismens tradition av reinkarnation.

Labyrinten är en plats att ta sig igenom, men förknippas också med förflyttning i tid och med årstidernas växlingar. Ofta använder Prasad naturen som plats för sin konst och som material. Han samlar det som finns och låter bambu, löv och stenar utgöra grunden till skulpturala verk. Prasad lämnar kvar sitt namn på marken, men inte bara som motiv utan som en inbjudan till besökaren.

>>>

On the lawn grows a tall row of willows. It is planted in long, coiling lines measuring a total of 500 metres. The saplings grow in the form of the word Srinivasa, creating the contours of the artist’s name in the Kannada language. 38 million people speak Kannada, and most of them are residents of Srinivasa Prasad’s native province of Karnataka in southwest India. In Sweden, the characters form a sort of secret writing for those who do not know the language.

The artist creates a pathway through which we can enter into his name. The willows form walls that are two metres tall, and together with the clematis, they will grow denser with each passing year. The work references Maya Lin’s work for Wanås from 2004, Eleven Minute Line. Lin created a long drawing in earth, a grass-covered ridge, that with the temporality indicated by the title emphasizes that the line is a space to walk along. The ambiguous meaning that exists in travel and movement is a recurring theme in Prasad’s oeuvre. The journey is central to the Hindu belief in reincarnation.

The labyrinth is a place to move through, but is also associated with the passing of time and the change in the seasons. Prasad often uses nature as a site for his art and a source for his material. He collects what is there and uses bamboo, leaves, and stones as the foundation for sculptural works. Prasad leaves his name on the ground—not only as a motif, but also as an invitation to visitors.