• Beatrice Alemagna
    Vi går till parken, 2019

  • Martin Jacobson
    Katedralen, 2018

  • Jenny Holzer
    Wanås Wall, 2002

  • Katarina Löfström
    Open Source, 2018

  • Malin Holmberg
    I will stop loving you, 2010

  • Sarah Schwartz
    Mother, 1990

  • Beatrice Alemagna
    Vi går till parken, 2019

  • Martin Jacobson
    Katedralen, 2018

  • Jenny Holzer
    Wanås Wall, 2002

  • Katarina Löfström
    Open Source, 2018

  • Malin Holmberg
    I will stop loving you, 2010

  • Sarah Schwartz
    Mother, 1990

  • Beatrice Alemagna
    Vi går till parken, 2019

  • Martin Jacobson
    Katedralen, 2018

  • Jenny Holzer
    Wanås Wall, 2002

  • Katarina Löfström
    Open Source, 2018

  • Malin Holmberg
    I will stop loving you, 2010

  • Sarah Schwartz
    Mother, 1990

  • Beatrice Alemagna
    Vi går till parken, 2019

  • Martin Jacobson
    Katedralen, 2018

  • Jenny Holzer
    Wanås Wall, 2002

  • Katarina Löfström
    Open Source, 2018

  • Malin Holmberg
    I will stop loving you, 2010

  • Sarah Schwartz
    Mother, 1990

Konstprojekt 2020

Louise Waite The Folly

Utställningsperiod 17 okt–1 nov, 2020
Vernissage 17 okt, 2020
Konstnärsamtal 17 okt, kl 15. Föranmälan krävs till pedagogik@wanaskonst.se
Curator Malin Gustavsson

Med ett lusthus av vitt bröd sätter konstnären Louise Waite fokus på hur både en typ av byggnad och bröd kan spegla samhällets sociala och politiska strukturer. I skulpturparkens konsthall bygger hon en fåfänga av formfranska med titeln The Folly där de två engelska betydelserna av ordet möts; dårskap och prydnadsbyggnad utan praktiskt syfte. Utställningen öppnar lördag den 17 oktober och pågår över höstlovet, till och med den 1 november.

Konstnärsamtal 17 okt, kl 15 om byggnader och bröd som statussymboler med konstnären och Solfrid Söderlind, professor i museologi vid Lunds universitet. Begränsat antal platser, anmälan till pedagogik@wanaskonst.se. I samband med höstlovet vecka 44 kan barn och unga delta i en konstverkstad inspirerad av Louise Waites utställning och prova på att baka en skulptur. Mer information hittar du under På gång.

En fåfänga byggd av formfranska ​

The Folly är, i ordets rätta bemärkelse, ett dåraktigt projekt. I projektet skapar Lousie Waite en verklighetstrogen prydnadsbyggnad i formen av en skulptur av vitt bröd. Syftet är att belysa byggnadens och brödets samhälleliga och politiska betydelser.

På engelska har ordet folly dubbla betydelser. Det refererar dels till en brist på sunt förnuft och dåraktighet, dels till kostsamma prydnadsbyggnader utan praktiskt syfte, ofta tornprydda eller imitationer av gotiska byggnadsruiner i en stor trädgård eller park. På svenska kallas denna typ av byggnad ofta för fåfänga. I utställningen i Wanås Konsts konsthall undersöker Louise Waite hur de två engelska betydelserna kan mötas visuellt och konceptuellt i ett konstverk där bröd används som material. I konstverken som ställs ut kommer Waite att använda sig av vitt lågbudget-bröd och konstruera en skör fåfänga.

På Wanås Konst får Waites projekt kontakt med landskapet och odlandet. Det är i Wanås engelska park som skulpturparken breder ut sig och något söderut tar den storskaliga skånska odlingen av säd vid. I det antika Rom var tillgång till spannmål att föda sin befolkning av högsta vikt, den som hade makten över rutten från Egyptens kornbod styrde och folket fick sitt bröd och skådespel. Det tidigaste fyndet av bröd gjordes i Jordanien och är 14 000 år gammalt. Det bestod av brödsmulor som hittades vid en utgrävning och när forskarna försökte rekonstruera receptet trodde de att brödet haft en nötaktig smak. Odlandet av säd skapade bofasta samhällen där allt större grupper levde samman men även nya hierarkiska sociala strukturer.

Bröd har sedan dess agerat föda, ekonomi och metafor i många delar av världens hörn, men i synnerhet i väst. Under 1700-talet var vitt bröd exklusivt och högt ansett inom societeten medan det grövre, mörkare alternativet åts av de breda folkmassorna. I och med industrialiseringen och att tekniken utvecklades blev det vita brödet billigare och tillgängligt för alla. Idag råder omvända förhållanden. Samtidigt som det vita brödet har sjunkit i pris har det också sjunkit i status och istället har surdegar, fullkorn och hembakat seglat upp och blivit statusmarkörer i det hälsomedvetna samhälle vi lever i idag. Vad och hur vi äter reflekterar fortfarande ekonomi och klass.

Waite har valt att använda brödet som byggmaterial för att förstärka dårskapen i projektet och byggnadstypens historiska brist på funktion. Det vita brödet utvecklades och fick stor popularitet samtidigt som fåfängor blev allt vanligare i det engelska landskapet. Båda finns än idag, även om det estetiska såväl som näringsmässiga behovet av dem försvinner allt mer.

Projektet genomförs med stöd av Konstnärsnämnden.

 

Louise Waite

(född 1988, baserad i Norrköping) använder sig av taktila och multisensoriska material för att skapa interaktiva installationer. Bröd och deg är återkommande material och hon har under de senaste åren utvecklat projektet Before I Die I Shall Bake a Museum som har sin utgångspunkt i dikten Förhoppning av Edith Södergran (1892–1923) där hon talar om den jäsande degen och längtan efter att baka en katedral. Louise Waite har en kandidatexamen i Fine Art Critical Practice från University of Brighton och har tidigare haft soloutställningar på bland annat Galleri Box (Göteborg, 2020), Whose Museum (Malmö, 2019) och Röstånga Konsthall (2018) och deltagit i grupputställningar på bland annat Fiskars Village Biennale (Finland, 2019) och Kristianstad Konsthall (2017).