• Beatrice Alemagna
    Vi går till parken, 2019

  • Martin Jacobson
    Katedralen, 2018

  • Jenny Holzer
    Wanås Wall, 2002

  • Katarina Löfström
    Open Source, 2018

  • Malin Holmberg
    I will stop loving you, 2010

  • Sarah Schwartz
    Mother, 1990

  • Beatrice Alemagna
    Vi går till parken, 2019

  • Martin Jacobson
    Katedralen, 2018

  • Jenny Holzer
    Wanås Wall, 2002

  • Katarina Löfström
    Open Source, 2018

  • Malin Holmberg
    I will stop loving you, 2010

  • Sarah Schwartz
    Mother, 1990

  • Beatrice Alemagna
    Vi går till parken, 2019

  • Martin Jacobson
    Katedralen, 2018

  • Jenny Holzer
    Wanås Wall, 2002

  • Katarina Löfström
    Open Source, 2018

  • Malin Holmberg
    I will stop loving you, 2010

  • Sarah Schwartz
    Mother, 1990

  • Beatrice Alemagna
    Vi går till parken, 2019

  • Martin Jacobson
    Katedralen, 2018

  • Jenny Holzer
    Wanås Wall, 2002

  • Katarina Löfström
    Open Source, 2018

  • Malin Holmberg
    I will stop loving you, 2010

  • Sarah Schwartz
    Mother, 1990

Jene Highstein


Jene Highstein
(1942–2013, föddes i/was born in Baltimore)
Grå mussla/Grey Clam, 1990/2001
Armerad betong/Reinforced concrete
2000 x 1800 x 200 cm
Med stöd från/With support from Finja AB, Landshövdingefonderna

Horisontal/Horizontal, 1990
Gjutjärn/Cast iron
100 x 300 x 60 cm
Med stöd från/With support from Hästveda Gjuteri AB

For English please scroll down

Jene Highstein genomförde flera projekt samtidigt när han besökte Wanås 1990. Han gjöt skulpturen Horisontal i järn som står placerad nära Magasinet, och gjorde två skulpturer i ek. Det största projektet blev Grå mussla, där han arbetade storskaligt. Projektet utgick från formen på platsen som Highstein valde i bokskogen. Skulpturen gjöts på plats av 60 ton betong, som fraktades ut i parken med skottkärror. Det färdiga konstverket överraskade publiken. Verkets monumentala storlek och den lysande grå betongen utmanade gränserna för vad som då ansågs tillåtet att göra i den natursköna parken. Idag, när skulpturen har mörknat, är den en integrerad del av platsen och skulpturens mjuka linjer bjuder in till lek och interaktion, trots konstverkets överväldigande skala.

Jene Highstein var verksam på New Yorks konstscen från början av 1970-talet. Han inspirerades tidigt av den minimalistiska konströrelsen och arbetade med tydliga former och grova material. Till skillnad från många av sina föregångare, som arbetade med strikta och geometriska former, intresserade sig Highstein för det råa och organiska. Hans konstverk uppmärksammar specifika former, färger och material och ger en närvaro till platsen som de visas på. I samband med Highsteins bortgång 2013 skrev konstnärskollegan Richard Nonas att ”Jenes konst var närvarons konst och inte den specifika betydelsens konst: en konst med en enda och allomfattande närvaro, rå och smart, och fullkomligt tyst. Det var en konst vars mening var just denna tysta närvaro – Jene gav oss den övergången till smygande tystnad.”

>>>

Jene Highstein carried out several projects simultaneously when he visited Wanås in 1990. He cast the iron sculpture Horizontal, which stands near the Barn, and created two sculptures in oak. The most substantial project was Grey Clam, a large-scale work that originated from the form of the site Highstein selected in the beech forest. The sculpture was cast on site from 60 tons of concrete carried into the park by wheelbarrow. The final artwork surprised visitors. The monumental size of the work, as well as its bright concrete, challenged the boundaries for what was then seen as permissible in the lush, verdant park. The sculpture has darkened with time and is now an integrated part of the space, and the soft lines of the sculpture invite play and interaction in spite of the artwork’s overwhelming scale.

Jene Highstein was active in the New York City art scene from the early 1970s. He was inspired early on by the minimalist art movement, and worked with clear forms and big materials. In contrast to many of his predecessors, who worked with strict, geometric forms, Highstein was interested in raw, organic forms. His artworks draw attention to specific forms, colours, and materials, and give a presence to the place in which they are displayed. In connection with Highstein’s passing in 2013, fellow artist Richard Nonas wrote that: “Jene’s art was an art of presence and not of specific meaning: an art of single and all-encompassing presence, tough and smart, and absolutely silent. It was an art whose meaning was that silent presence—Jene gave us that shift to insidious silence.”