• Beatrice Alemagna
    Vi går till parken, 2019

  • Martin Jacobson
    Katedralen, 2018

  • Jenny Holzer
    Wanås Wall, 2002

  • Katarina Löfström
    Open Source, 2018

  • Malin Holmberg
    I will stop loving you, 2010

  • Sarah Schwartz
    Mother, 1990

  • Beatrice Alemagna
    Vi går till parken, 2019

  • Martin Jacobson
    Katedralen, 2018

  • Jenny Holzer
    Wanås Wall, 2002

  • Katarina Löfström
    Open Source, 2018

  • Malin Holmberg
    I will stop loving you, 2010

  • Sarah Schwartz
    Mother, 1990

  • Beatrice Alemagna
    Vi går till parken, 2019

  • Martin Jacobson
    Katedralen, 2018

  • Jenny Holzer
    Wanås Wall, 2002

  • Katarina Löfström
    Open Source, 2018

  • Malin Holmberg
    I will stop loving you, 2010

  • Sarah Schwartz
    Mother, 1990

  • Beatrice Alemagna
    Vi går till parken, 2019

  • Martin Jacobson
    Katedralen, 2018

  • Jenny Holzer
    Wanås Wall, 2002

  • Katarina Löfström
    Open Source, 2018

  • Malin Holmberg
    I will stop loving you, 2010

  • Sarah Schwartz
    Mother, 1990

Roxy Paine


Roxy Paine
(Född/Born 1966, verksam i/works in New York)
Impostor, 1999
Rostfritt stål, betong/Stainless steel, concrete
Diameter 50 cm, höjd/height 900 cm
Donerat av/Donated by Carl-Gustaf Wachtmeister, 2012

Façade/Billboard, 2010
Rostfritt stål/Stainless steel
1430 x 1257 cm
Med stöd från/With support from Barbro Osher Pro Suecia Foundation, BPS Börjesson Plåt & Svets, KnislingeVerken AB, starka
Med tillstånd av/Courtesy of Marika Wachtmeister

For English please scroll down

Roxy Paines två konstverk på Wanås har byggts av industriella material som stål och plåt. Det första konstverket, Impostor, gjorde han till utställningen på Wanås 1999. Grenar från parken var förlagor till det nio meter höga trädet av rostfritt stål som han byggde och svetsade på plats i parken. Tio år senare ställde Paine ut på Wanås igen med verket Façade/Billboard, ett tvådimensionellt träd som skurits ut i svart metall. Trädet i Façade/Billboard är placerat på en stålställning och med titeln refererar konstnären till stora reklamskyltar, men på den här skylten har reklamen ersatts av ett motiv från naturen.

Efter verket Impostor har Paine fortsatt att skapa trädliknande skulpturer av rostfritt stål i olika variationer i urbana miljöer, som har förhållit sig till arkitektur snarare än natur. I flera av dem har han gått upp i skala och idag finns 16 stycken, vart och ett unikt, men tillsammans bildar de en serie som konstnären kallar Dendroids. Ordet kopplar samman dendrologi, läran om träd, med android, en robot skapad för att efterlikna människan. Han för det naturliga och artificiella samman i konstverken, istället för att göra dem till motsatser. Paine kommenterar: ”Jag är intresserad av att ta enheter som är organiska och utanför den industriella sfären, mata in dem i ett industriellt system och se vilka resultat som denna tvångsmatning ger.”

Paine har sedan början av sin konstnärsbana experimenterat med att förena konst med industriell tillverkning. Under 1990-talet konstruerade han maskiner som producerade målningar och skulpturer. I andra konstverk återskapar han med minutiös noggrannhet ogräs, svampar och blommor av plast och metall. I sin allra första utställning på Wanås 1998 presenterade han vattenpölar av glas utomhus och en konstgjord gräsmatta, Bad Lawn, i Magasinet.

>>>

Roxy Paine’s two artworks at Wanås were made from industrial materials such as steel and sheet metal. The first artwork, Impostor, was created for the exhibition at Wanås in 1999. Branches from the park were the model for the nine-metre-tall tree in stainless steel that he constructed and welded on site in the park. Ten years later, Paine exhibited at Wanås again with the artwork Façade/Billboard, a two-dimensional tree cut from black sheet metal. The tree in Façade/Billboard is placed on steel scaffolding. With the title, the artist refers to large advertising billboards, but here, the advertisement has been replaced with a motif from nature.

After the work Impostor, Paine continued creating variations of tree-like sculptures made from stainless steel that are placed in urban environments and resemble architecture more than nature. He has increased the scale for several of them, and today there are 16 unique artworks that together comprise a series the artist calls Dendroids. This neologism is a portmanteau of “dendrology,” the study of trees, and “androids,” robots created to resemble humans. He unites the natural and the artificial in his artworks instead of juxtaposing them. Paine comments: “I’m interested in taking entities that are organic and outside of the industrial realm, feeding them into an industrial system, and seeing what results from that force-feeding.”

Since the beginning of his artistic career, Paine has experimented with bringing together art and industrial manufacturing. During the 1990s, he constructed machines that produced paintings and sculptures. In other artworks, he meticulously recreates weeds, mushrooms, and flowers in plastic and metal. In his very first exhibition at Wanås in 1998, he laid puddles of water made from glass outdoors and presented an artificial lawn called Bad Lawn in the Barn.