Melanie Smith i samarbete med/in collaboration with Rafael Ortega
(Född/Born 1965, verksam i/works in Mexiko City)
Xilitla, 2010
35mm-film överförd till video, färg, ljud/35mm film transferred to video, colour, sound
11:55 min loop
For English please scroll down
Melanie Smith ägnar sig åt perception i vid bemärkelse. Hon utgår från västerländsk modernism och införlivar den i latinamerikansk kultur. Sedan 1989 bor hon i Mexiko City och landet har ett starkt inflytande på hennes konst.
I filmen Xilitla från 2010, i samarbete med Rafael Ortega, står den surrealistiska trädgården Las Pozas de Xilitla i fokus. Trädgården som är svår att ta sig till, avlägset belägen i Mexiko, är skapad av den engelske författaren Edward James mellan 1960 och 1984. Han var en konstmecenat med fascination för surrealismen, som i ett mastodontprojekt förvandlade landskapet med arkitektur och betongkonstruktioner. I filmen har det liggande landskapsformatet vridits 90 grader till en vertikal projektion för att fånga platsen och byggnaderna. Trädgårdsmästare bär runt en stor spegel som reflekterar brottstycken av miljön medan kameran fångar ögonblick. Konstnären gör en koppling till Robert Smithson som placerade speglar i det mexikanska landskapet och beskrev det i ”Händelser under en spegelresa i Yucatan”, 1969. Det linjära berättandet upphävs i Xilitla, som med ständiga upprepningar och speglingar skapar en kontemplativ betraktelse av omgivningen. Bortom stadsmiljön ger både konsten i bokskogen på Wanås och ruinerna i den tropiska regnskogen förnimmelse av det drömlika, naturens förändring och oundvikliga cykel av förgänglighet.
>>>
Melanie Smith deals with a wide range of issues of perception. Visual contents of Western modernism are brought into context with Latin American culture. She is based in Mexico City since 1989 and the country has a major influence on her work.
In the film Xilitla from 2010, made in collaboration with Rafael Ortega, the focus is the surrealist garden, Las Pozas de Xilitla. It is a venue remotely located in the midst of Mexico created by the English writer James Edwards between 1960 and 1984. A patron of the arts and fascinated by the surrealists he transformed the environment and integrated architecture and concrete structures in the immense project. To capture the venue and the buildings, the expected landscape format is changed to a standing image. Gardeners carry around a large mirror that captures fragments of the territory while the camera seizes the moment. The work links to artist Robert Smithson who placed mirrors (mirror displacements) in the Mexican nature, described in his travelogue “Incidents of Mirror-Travel in the Yucatan”, 1969. With repetitions and reflections the non-linear narrative in Xilitla forms a meditation on the territory. Away from the urban context, the art in the beech wood forest at Wanås and the ruins in the tropical rainforest share a sensation of the dreamlike, nature’s changes and the inevitable cycle of decay.