• Beatrice Alemagna
    Vi går till parken, 2019

  • Martin Jacobson
    Katedralen, 2018

  • Jenny Holzer
    Wanås Wall, 2002

  • Katarina Löfström
    Open Source, 2018

  • Malin Holmberg
    I will stop loving you, 2010

  • Sarah Schwartz
    Mother, 1990

  • Beatrice Alemagna
    Vi går till parken, 2019

  • Martin Jacobson
    Katedralen, 2018

  • Jenny Holzer
    Wanås Wall, 2002

  • Katarina Löfström
    Open Source, 2018

  • Malin Holmberg
    I will stop loving you, 2010

  • Sarah Schwartz
    Mother, 1990

  • Beatrice Alemagna
    Vi går till parken, 2019

  • Martin Jacobson
    Katedralen, 2018

  • Jenny Holzer
    Wanås Wall, 2002

  • Katarina Löfström
    Open Source, 2018

  • Malin Holmberg
    I will stop loving you, 2010

  • Sarah Schwartz
    Mother, 1990

  • Beatrice Alemagna
    Vi går till parken, 2019

  • Martin Jacobson
    Katedralen, 2018

  • Jenny Holzer
    Wanås Wall, 2002

  • Katarina Löfström
    Open Source, 2018

  • Malin Holmberg
    I will stop loving you, 2010

  • Sarah Schwartz
    Mother, 1990

Latifa Echakhch




Latifa Echakhch
(Född/Born 1974, verksam i/works in Martigny, Schweiz/Switzerland)
Blush, 2018/2019
Tegelsten/Bricks
Ø 600

For English please scroll down

Latifa Echakhch utgår ofta från existerande objekt i sin konst och låter materialet i olika former bli konstverken. Identitet och tillhörighet är ord hon återkommer till, likaså referenser till barndomen och politiska händelser. Det hon presenterar oss för är många gånger resultat av en våldsam händelse. I sina undersökningar slår hon snarare sönder än bygger upp. Hon har krossat smala teglas med guldornamentik och strött ut skärvorna längs utställningsväggarna, gjort en muralmålning som hon sedan skrapat bort. Echakhch har kommenterat förstörelsen i sina verk som möjligheter: bygg upp, sudda ut, börja på nytt, lämna och glöm, lämna och lyft fram, gör om, gör bättre – tänk efter. Tegelstenen är ett bekant byggmaterial, i Blush kombineras den välbekanta formen med helt pulvriserade stenar, pigment som färgar marken röd.

>>>

Latifa Echakhch often starts with existing objects in her art and lets the material, in various forms, become the artwork. She frequently returns to the words “identity” and “belonging,” as well as references to childhood and political events. What she introduces us to is often the result of some violent action. In her investigations, she is more likely to break apart than build up. She has crushed narrow tea glasses with gold ornamentation and strewn the shards along the walls of the exhibition, created a mural painting she subsequently scraped away. Echakhch has commented on the destructiveness in her work as opportunities: build up, erase, begin again, leave and forget, leave and highlight, do again, do better reflect. Bricks are a familiar building material; in Blush, that shape is combined with bricks that are completely pulverized into pigment that dyes the ground red.